Om Storkprojektet
Storkprojektet föder upp och släpper ut storkpar och årsungar som ska bygga upp den vilda stammen. Projektets ryggrad utgörs av ett stort antal volontärer. Därtill finns en ledningsgrupp, ett arbetsutskott samt en anställd projektledare.
De första vita storkarna invandrade troligen till Skåne på 1400-talet. Därefter ökade antalet fram till 1800-talet. Från 1850 behövdes mer åkermark och en omfattande landskapsförändring inleddes som skulle bli början till slutet för storken. Våtmarker dikades ut och betesmarker odlades upp eller planterades med skog. Efter Det sista storkparet häckade 1954 på gård utmed Klingavälsån. För att få tillbaka storken startade 1989 Storkprojektet. Metoderna och storkarna hämtades från Aneboda i Småland där man ett decennium tidigare hade börjat avla stork. Det första hägnet i Skåne uppfördes på Karups Nygård inte långt från den sista häckningen. Därefter har flera hägn uppförts och även lagts ner.
Se programmet för 2026 här
Program 2026
Storkprojektet har flera hägn runt om i Skåne och allmänheten är välkommen att besöka främst Fulltofta där de flesta guidningarna sker.
Besök våra hägn
Storkprojektet arbetar med två permanenta hägn i Skåne: Fulltofta och Hemmestorps Mölla. Välkommen att besöka hägnen när som helst året runt.
Bli volontär!
Vill du också hjälpa till att rädda storken? Storkprojektet är helt beroende av frivilliga krafter och vore inte möjligt utan alla volontärer.
Bli storkfadder!
Vill du göra en framtidsgärning? Ge bort en riktigt värdefull gåva!
Du får din ”egen” stork som föds i frihet eller i hägn och ett diplom med ditt namn och storkens ringnummer