Storkprojektet

Storkprojektets mål är en vild och flyttande storkstam. 

Om Storkprojektet

Storkprojektet föder upp och släpper ut storkpar och årsungar som ska bygga upp den vilda stammen. Projektets ryggrad utgörs av ett stort antal volontärer. Därtill finns en ledningsgrupp, ett arbetsutskott samt en anställd projektledare.

De första vita storkarna invandrade troligen till Skåne på 1400-talet. Därefter ökade antalet fram till 1800-talet. Från 1850 behövdes mer åkermark och en omfattande landskapsförändring inleddes som skulle bli början till slutet för storken. Våtmarker dikades ut och betesmarker odlades upp eller planterades med skog. Efter Det sista storkparet häckade 1954 på gård utmed Klingavälsån. För att få tillbaka storken startade 1989 Storkprojektet. Metoderna och storkarna hämtades från Aneboda i Småland där man ett decennium tidigare hade börjat avla stork. Det första hägnet i Skåne uppfördes på Karups Nygård inte långt från den sista häckningen. Därefter har flera hägn uppförts och även lagts ner.

Se programmet för 2026 här