Parkslide är en mardröm men en realitet för allt fler husägare.
Plantera inte, sprid inte och gräv inte om du har parkslide!
Kännetecken
Parkslide blir på en säsong drygt två meter hög och bildar genom rotskott stora bestånd som kan sprida sig flera meter från ursprungsplantan. Den är ganska grov och upprätt med blad som är en decimeter långa med rak bakkant. Den blommar i september-oktober med vita, något rödaktiga blommor som sitter i klasar i bladvecken. Den liknar jätteslide (F. sachalinensis) som dock är ännu större och har blad som är flera decimeter långa och utan parkslidets raka bakkant. Det finns också en hybrid av dessa arter, som har blad som ser ut som ett mellanting dem emellan. Hybriden har potential att sätta frö och kan därför utgöra ett ännu större problem än parkslide.
Kända problem
Parkslide kan lätt bli en mardröm för husägaren. Den sprider sig ohämmat och dolt under jorden och kan tränga upp där man minst anar det. Rötterna kan tränga in i byggnader, i vattenledningar och genom asfalt. Utlöparna kan ta sig långt, som under angränsande vägar. Problemen den kan ställa till med är så omfattande att hus kan tvingas rivas och jordmassor ner till flera meters djup måste forslas bort och destrueras.
Den är snabbväxande och bildar täta bestånd som tränger ut inhemska växtarter och förändrar därmed hela ekosystem. De stora bestånden begränsar också i flera fall möjlighet till markanvändning. I Sverige är den hittills inte särskilt uppmärksammad trots att den redan idag utgör ett mycket kostsamt problem för enskilda markägare. På andra håll i EU är den desto mer uppmärksammad och på flera håll är det svårt att sälja hus eller mark med parkslideförekomst. I Storbritannien måste du vid försäljning av tomt eller hus ange om du har parkslide. Om så är fallet kan banker neka dig lån och mäklare undanber sig ditt objekt. Se nedanstående länkar för bara några exempel på detta.
