Nedan är ett debattinlägg publicerat i Sydsvenskan den 10 december, 2021.
Att världens strålkastarljus riktats mot coronapandemin har gjort att situationen för miljöförsvarare har förvärrats. Det skriver en rad organisationer som arbetar med miljö och mänskliga rättigheter.
Läget för miljöförsvarare runt om världen är akut.
Idag, på den internationella dagen för mänskliga rättigheter, den 10 december, vill vi uppmärksamma alla dem som riskerar livet för att försvara naturen.
Förra året dödades minst 227 miljöförsvarare runt om i världen, enligt miljöorganisationen Global Witness. Det gör 2020 till det år med flest antal mördade miljöförsvarare någonsin. Till det kommer att tiotusentals andra personer trakasserades, hotades och fängslades för att de försvarat miljön. Nu gäller det att stå upp för dem som mördas i kampen för miljön.
Miljöförsvarare är ofta urfolk och småskaliga bönder som står upp för sin rätt till den mark och de naturresurser de är beroende av, mot gruvor, dammar och storskaliga jordbruk. Även jurister som arbetar med att avslöja miljöbrott kan bli måltavlor för attacker.
Att världens strålkastarljus riktats mot coronapandemin har gjort att situationen för miljöförsvarare har förvärrats.
Miljölagstiftningar har luckrats upp av regeringar med hänvisning till att det är nödvändigt för att rädda landets ekonomi och arbetstillfällen.
I länder som Filippinerna, Colombia och Brasilien har företag i skymundan flyttat fram sina positioner. Många företag har ostört kunnat exploatera värdefulla naturresurser då restriktionerna under pandemin har minskat människors möjligheter att göra motstånd.
Även i Sverige är naturen hotad, av bland annat skogsbruk, jordbruk, gruvnäring och transporter. Men situationen är ännu värre utomlands, och där måste svenska företag ta ett betydligt större ansvar än idag.
På EU-nivå och i flera europeiska länder, bland andra Frankrike, Storbritannien och Nederländerna, har organisationer och politiker tagit initiativ till lagförslag som gör företag skyldiga att bättre kontrollera att miljö och mänskliga rättigheter respekteras. Ett är EU-förslaget Human Rights and Environmental Due Diligence-lagstiftningen, HREDD, som också ska se till att de som drabbas får gottgörelse. Det skulle öka skyddet för miljöförsvarare och göra att företag måste stå till svars för om de orsakat eller bidragit till att människor eller miljö påverkats på ett negativt sätt. Hittills har det varit frivilligt för svenska företag, men sedan februari i år ställer sig Sveriges regering bakom att HREDD införs i EU. Men ännu är det inte klart hur lagstiftningen ska utformas. Företag och lobbyister trycker på för att lagstiftningen ska innehålla få bindande, obligatoriska, delar.
Svenska företag måste respektera mänskliga rättigheter och det är viktigt att HREDD blir bindande i hela EU. Skyddet för dem som står upp för miljön, klimatet och artrikedomen med risk för sitt eget liv måste också stärkas.
Malmö, Lund och Helsingborg är alla Fairtrade Cities, och har därmed påtagit sig ett extra ansvar att agera för att mänskliga rättigheter respekteras i alla led.
Politiker på alla nivåer i Sverige bör ställa sig bakom en skarp HREDD-lagstiftning där svenska företag är skyldiga att ta ett betydligt större ansvar för miljön och mänskliga rättigheter än vad de gör idag.
SKRIBENTER
Tove Berg och Charlotta Larsson, ordförande för Malmö Naturskyddsförening
Tomas Björnsson, ordförande för Lunds Naturskyddsförening
Linda Birkedal, ordförande för Skåne Naturskyddsförening
Karou Löwenstein, ordförande i Malmö FN-förening
Bengt Skarstam, styrelseledamot i Malmö FN-förening
Tua B Frank och Felicia Konrad, Fridays for Future Malmö
Matilda Hagstam, tf ordförande för Lunds Fältbiologer
Adam Bülow, ordförande för Malmös Fältbiologer