Blomsterlupin Lupinus polyphyllus

Förrädisk skönhet. Tjörnarp. Foto: Magnus Billqvist.

Kännetecken
Blomsterlupin är en välkänd men förrädisk vacker flerårig ört som kan bli över en meter hög. Den blommar maj-juli med oftast blå eller blåvioletta blommor, men de kan vara vita, rosa eller violetta. Hybriden regnbågslupin (L. x regalis) är ofta odlad och har vanligen grenig stjälk med flera blomställningar.

Kända problem
Blomsterlupin är allergiframkallande och giftig för människor och boskap och försämrar därmed kvaliteten på betesmarker och foder. Den konkurrerar ut inhemsk vegetation och utgör ett hot mot sällsynt ängs-, vägkants- och betesflora. Den påverkar också jordens näringsinnehåll genom kvävefixering vilket förändrar den ursprungliga vegetationen.

Bekämpning
Bekämpar blomsterlupinen gör man genom att slå den innan den sätter frö, helst flera gånger på en säsong. Då de ofta växer i sandiga, lätta jordar brukar man kunna dra upp hela växten. Återkommande bekämpning kan behövas för att ta bort växter som grott från frön. Var försiktig vid hanteringen av arten. Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial för förbränning. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar. Lämna eller släng aldrig lupiner i naturen.

Ursprung
Blomsterlupin härstammar från Nordamerika varifrån den inkommit till Sverige genom trädgårdshandel och orent foder och har spritts vidare genom trädgårdsutkast och markbearbetning.

Rapportera fynd
Om du hittar blomsterlupin kan du rapportera in den på Artportalen eller till Naturvårdsverket. Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Tillbaka till sidan med invasiva arter

Klicka på bilderna för att se dem i större format och bläddra mellan dem.