Borgen

borgen_mbiDet lummiga lövskogsreservatet Borgen ligger naturskönt inbäddat i Rååns dalgång. Där återfinns också Wallåkra Stenkärlsfabrik och krog med utsökt mat och en fabrik som är ett levande industriminne med anor från 1864.

Beskrivning av naturvärden/sevärt
Borgens yppiga lövskog drar till sig många småfåglar som trivs och häckar där. Området är, med 150 häckande par på en yta av tio hektar, ett av de småfågeltätaste områden man känner i Sverige.

Den lövskog som idag finns inom Borgen har vuxit upp i sen tid efterhand som betet upphört. Under träden växer ett mycket rikt skikt med buskar och ungträd av mer än trettio arter. Större delen av skogsområdet får växa helt fritt för att utvecklas till naturskog. Enbart de träd som faller över stigarna flyttas åt sidan. När träden inom Borgen efterhand blir allt äldre kommer fler vedlevande insekter och svampar att finna en välkommen fristad där. Grova träd, levande eller döda, är det ont om i Skåne och därför är det självklart att de skall sparas åtminstone inom alla reservat.

borgenBäckravinen har eroderats fram ur bergarter där man hittat både fotavtryck och ryggkotor av dinosaurier och rester av andra utdöda ryggradsdjur. I bäckravinens branta sluttningar går stenkolsförande lager i dagen. Fyndigheterna är för tunna för att brytning i längden skall vara räntabel, men brytning har skett i mindre skala.

I ett brott omedelbart öster om Borgberget bröts stora mängder lera från 1905 till in på 1970-talet. Brytningen har lämnat många spår efter sig i ravinen i form av gropar, avfallshögar och delvis vattenfyllda hål. Med tiden har de dock åldrats och stör idag inte alls ravinens naturskönhet. I brottet hittar man idag bland annat den sällsynta och vackra flockarunen.

borgenBorgenbäcken rinner i nordsydlig riktning tvärs genom området ut i Råån, som bildar gräns i söder. I Råån finns både ål och havsöring och den sällsynta grönlingen. Idag är Borgens naturreservat till största delen täckt av yppig lövskog. I sydvästra delen finns dock en fyrkantig bit betesmark i dalbottnen. Tidigare hölls den öppen med hjälp av nötkreatur, men numera av betande får.

Naturskyddsföreningen i Skåne fick år 1961 området i gåva av bröderna Otto och Albin Nilsson. Borgen blev naturreservat år 1959 (utökning skedde 2003). Borgen har fått sitt namn efter den fornborg som låg ovanför bäckravinen. När borgen byggdes under järnåldern var ravinen säkerligen inte så trädbevuxen som idag, utan det var lätt att se de fiender som närmade sig per båt via Råån eller kom från andra håll genom det öppna landskapet. I fornborgen ligger också en gravhög, som kallas Asahögen.

Besökstips
Förutom att vandra i själva reservatet så kan man fortsätta längs ån. Då går man i ett öppet landskap präglat av betesmarker. Där finns korvsjöar med trollsländor och en del häckande fågel, såväl som vadare som rastar under sin flyttning.

Se krogens menyer etc på www.wallakra.com

Man kan också besöka Gluggstorp, i Rååns dalgång, sju kilometer sydost om Borgen. Där finns en naturbetesmark, som aldrig varit uppodlad och inte konstgödslats. Därför har den en rik flora. Den ägs av Föreningen Helsingborgstraktens Natur.

Vägbeskrivning
borgen17_mbiTa tåget till Vallåkra station och följ huvudgatan söderut från järnvägsövergången. Följ den högra vägen till utkanten av samhället där en stig går ner mot ådalgången på höger sida. Reservatet ligger norr om järnvägen och ån på dalgångens norra sida. Dit är det en promenad på ca 600 meter.

Man kan också gå från andra sidan järnvägen genom betesmarker och nå reservatet från samma håll som ovan.

Med bil kan man antingen parkera på anlagd plats för det i reservatet (det är skyltat ute från vägen med åtminstone information om Linné) eller vid Stenkärlsfabriken och då gå ner mot Borgen längs järnvägen (se ovan under ”Ta tåget till…”).

Tänk på/notera
Färdas med försiktighet. Borgens skifferleror är inte så motståndskraftiga och marken är känslig för slitage. Därför får allmänheten varken rida eller cykla inom området och naturligtvis inte köra motorfordon. När det är blött på marken blir stigarna ändå upptrampade och slippriga.

Texten om Borgen är ursprungligen skriven av Berith Cavallin och hämtad från vår informationsfolder, men senare uppdaterad.

Ladda ner foldern med vägbeskrivning och karta över borgen (pdf 226 kb).