Kolböra mosse

kolbora-mosseLättillgängligt och tätortsnära våtmarksområde intill platsen för såväl Sveriges enda tågrån som Anders Perssons stuga.

Beskrivning av naturvärden/sevärt
Kolböra mosse utgörs av en samling grunda dammar av olika storlek. Betesmarkerna mellan dammarna hålls hävdade av kor, samt av grågäss, vilka häckar med många par på mossen. Våtmarkens läge i en stor sänka, tillsammans med den vackra parken, fornminnena och den sällsynta kombinationen av hävdad ängsmark och dammar, ger området en prägel som är unik i Staffanstorps kommun.

kolboraFuktängarna har gödslats vilket gynnar kvävearter som rosendunört, som dominerar i zonen mellan äng och vass, samt nässlor och hundkäx. Andra vanliga arter är vattenstäkra, sumpskräppa, dikesveronika, fackelblomster, tiggarranunkel, svalting och vattenveronika. Den ovanligaste kärlväxten i området är lökgamander. I parken täcks marken på våren av vintergäck, snödroppar, gulsippor och snöstjärnor. På banvallen strax söder om Kolböra mosse, återfinns arter som kräver torrt underlag. Grusbräcka, mandelblomma och rödklint växer här.

Kolböra mosse kan ses som en fågelslättsjö i miniatyr, vilket återspeglas i fågelfaunan. Många av vårt moderna jordbruk undanträngda arter har en tillflyktsort inom området. Den mycket sällsynta anden årta häckar med 1-2 par och brun kärrhök ses ofta patrullera mossens vassar och ängar. Mest notabelt är dock den rikedom av fåglar som rastar här på sin väg söderut eller norrut under sträcket. Tofsvipor, rödbenor, strandskator, svartsnäppor, starar, olika gäss med flera ses ofta på födosök under sträcket. På nätterna hörs vattenrall, enkelbeckasin, kattuggla och kärrsångare. En fågellokal som Kolböra mosse lockar också till sig tillfälliga sällsyntheter, därav observationer av svarttärna, vitvingad tärna, ägretthäger, havsörn, pilgrimsfalk, svarthalsad dopping och hökuggla. En informationstavla finns uppsatt i den nordvästra delen, vilken informerar besökare om framför allt de fåglar man kan se.

Besökstips
kolbora_mosseVandra på beträdorna (se nedan under ”Tänk på”) runt hela mossen, från dem har man bra överblick, särskilt sedan man under 2013 öppnade upp området och stora vassar försvann till förmån för mer öppna vattenytor. Något år innan dess anlades en damm i den södra delen, alldeles intill järnvägen. Denna damm har ibland rastande vadare som mosnäppa, kärrsnäppa och strandpipare.

Söder om järnvägen finns några fina betesmarker, buskage och planteringar där man också kan lägga en stund på att promenera.

Ett annat tips är att vandra på banvallen åt endera hållet, finast är det att gå mot Görslöv. Väl där kan man gå tillbaka på antingen en grusväg eller beträdan, så kommer man tillbaks till södra delen av Kolböra.

Vägbeskrivning
Med bil: Från Staffanstorp kör man på väg 11 mot Tottarp. Ta av mot Tottarp med riktning på kyrkan. Fortsätt förbi kyrkan tills Du ser en stor våtmark med ängar på vänster sida. Parkera bilen uppe vid vägen vid lämplig plats. Från vägen har Du fin utsikt över området och Du ser också en informationsskylt placerad i det nordvästra hörnet av mossen.

kolbora_tjur_mbiMed cykel har Du fler möjligheter att nå mossen. Från rondellen i det sydvästra hörnet av Staffanstorp, intill gamla Foodiabyggnaden, utgår en cykelväg mot Malmö. Följ denna i cirka 1000 meter, då du kommer till en trevägskorsning i kanten av Djurslöv. Här kan Du (1) ställa cykeln vid den gamla stationen och sedan följa järnvägen mot Görslöv. Efter några hundra meter ser Du Kolböra mosse åt norr. (2) ta av åt höger, över järnvägen, för att cykla norrut mot Djurslövs gård. Följ vägen som vid gården kröker västerut. När Du passerat gården ser Du mossen breda ut sig till vänster. En markväg leder ner till en informationsskylt där Du kan ställa cykeln.

Tänk på/notera
Genom markägarens försorg kan man vandra runt mossen utan att störa fågellivet. Slåttrade strövsstråk, så kallade beträdor, har anlagts som omställningsmark i anslutning till Kolböra mosse. Respektera att parken är privat trädgård.

Övrigt
Trakten kring Kolböra mosse är rik på fornlämningar – en väl synlig bronsåldershög finns strax norr om Djurslövs gård, och i närheten har en mammutbete hittats. Flera rester av boplatser finns i mossen och norr om gården. Djurslövs gård har tillhört samma släkt i åtta generationer sedan slutet av 1600-talet. På 1700-talet blev gården känd för att ha en av de vackraste trädgårdarna i Bara härad, och Jöns Håkansson, gårdens dåvarande ägare, belönades med Patriotiska Sällskapets medalj.

Norr om gravhögen ligger ett väl bevarat husmanshus, som tillhörde Anders Persson, känd genom visan ”Anders Perssons stua, står i ljusan lua”. Spinnrockssvarvaren och spelmannen Anders Persson bodde där fram till sin död 1883. Kolböra mosse ligger i Tottarps och Görslövs socknar. Inga dikningsföretag har gjorts vid mossen. Istället har torv tagits upp i flera omgångar, vilket gett de för området så karakteristiska småvattnen.

Sveriges hittills enda tågrån genomfördes den 18 mars 1907 på linjen mellan Staffanstorp och Djurslöv. Gärningsmännen var beväpnade med en revolver och en knytnävestor sten, inlindad i en näsduk. Totalt tre skott avfyrades och samtliga träffade postiljonen Almén i ansiktet. Almén fick sedan leva resten av livet med kulorna i huvudet, eftersom läkarna trodde hans syn skulle skadas om de opererade honom. Bytet blev 5 360 riksdaler. Dagen därpå, när rånarna greps, hade de redan hunnit köpa var sin cykel och tre par kavajer.

Omedelbart söder om mossen, vid Djurslöv, ligger järnvägen mellan Staffanstorp och Malmö. Inte mycket återstår idag av den forna hållplatsen. Djurslövs gård är en mycket vacker skapelse, uppförd år 1901 efter ritningar av arkitekt Boklund i den för tiden typiska jugendstilen. Alltjämt är den parkliknande trädgården en av de allra vackraste i kommunen, med många gamla träd, dammar och springvatten. Från husets veranda har man en storartad utsikt över Kolböra mosse. Några hundra meter norr om gården ligger Anders Perssons stuga, och strax söder därom finns en gravhög från bronsåldern.

Ingen rimlig förklaring har hittats till namnet, och Ingemar Ingers, som försökte i De tolv socknarna i Staffanstorps kommun, skriver ”att det är ett svårförklarligt namn”, och förklarar inte närmre vad han menar.

Texten är hämtad ur Magnus Billqvists Smultronställen i Staffanstorp men uppdaterad 2014.