Mördarsnigel/spansk skogssnigel Arion vulgaris

Spansk skogssnigel är ofta rödaktig. Foto fr flickr.

Kännetecken
Utseendet varierar men vanligen är den röd- eller gråbrun. Förväxlingsrisken är därför stor. Av 1200 exemplar som allmänheten sände in under 1980-talet till Göteborgs Naturhistoriska Museum i tron att det var spansk skogssnigel var endast 40 % korrekt artbestämt. Röd skogssnigel (Arion rufus), bruna former av svart skogssnigel (Arion ater) och pantersnigel (Limax maximus) är vanliga förväxlingar. De är i samma storlek, uppemot tolv cm och tjocka som en tumme. Av dessa är det dock endast mördarsnigeln som uppträder i massförekomst.

Kända problem
Mördarsnigeln äter våra inhemska sniglar och snäckor. De inhemska arterna drabbas också både direkt och indirekt vid bekämpning av mördarsnigel. Dels för att de dödas då många ej kan se skillnad på liknande arter och dels för att de drabbas vid kemisk bekämpning. Spansk skogssnigel orsakar stora skador i trädgårdar, handelsträdgårdar och i jordbruk. Den äter de flesta typer av växter och ensilage förstörs om det innehåller spansk skogssnigel.

Bekämpning
Det finns många olika teorier och sätt att bekämpa mördarsnigel. Det mest effektiva är att själv döda eller samla in sniglarna samt deras ägg. Leta efter sniglarna kvällar och morgnar då de är som mest aktiva. Ägg kan hittas i fuktiga miljöer som under krukor, brädor och i komposter. Någorlunda skydd mot arten utgör fysiska hinder för att skydda särskilt känsliga platser, t ex jordgubbsodlingar, med snigelstaket. Olika kemiska bekämpningsmedel rekommenderas inte, då de även drabbar andra arter sniglar och snäckor och även fåglar och insekter.

Ursprung
Mördarsnigel härstammar från Sydeuropa varifrån den inkommit oavsiktligt till Sverige genom import av växter, grönsaker, frukt och liknande.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Tillbaka till sidan med invasiva arter

Klicka på bilderna för att se dem i större format och bläddra mellan dem.