Programmet för de dagar klassen stannar ser olika ut beroende på vad klassen önskar samt elevernas ålder. I dagsläget har vi ingen fast anställd personal, men någon av våra volontärer kan säkert bistå med råd inför en lägerskola. Flera av aktiviteterna här nedan är inte lätta att genomföra utan naturpedagogens medverkan, utan får snarast ses som en källa till inspiration.

Vid ankomsten kan alla göra en vandring i markerna. Man kan följa naturstigen genom inägornas ängar och åkrar till den den betade utmarken och skogspartierna med flera dammar. Att reflektera över: Hur sköttes markerna och vilka djur och växter finns? Hur skiljer sig dessa marker från det moderna jordbrukets? För- och nackdelar, ekologi, historia och naturvård diskuteras. Ju mer eleverna och de olika ledarna deltar med frågor, synpunkter och reflektioner desto bättre. Rundturen tar cirka två timmar. Vi rekommenderar att rundvandringen delas upp på två dagar.

Uppgifter som klassen kan arbeta med:

Från Hörjelgården har vi tre områden att erbjuda:

– Praktiska hantverk och sysslor

– Biologisk mångfald

– Naturkänsla

Denna uppdelning är gjord för att underlätta planeringen. I praktiken berör de flesta arbetspassen flera av dessa områden. Det är alltid välkommet med ytterligare förslag på innehåll av arbetspass från klassen själv!

Ett arbetspass brukar vara ca 1 timme per grupp och uppgift. Vi jobbar i de flesta fall i små grupper med en handledare i varje grupp. Klassen bör ha med sig minst tre ledare, gärna fler.

Lägerskola är något vi gör tillsammans. Det känns viktigt att alla som följer med klassen är aktiva och deltar i programmet. Som handledare har man uppgiften att vara med i grupperna och tillsammans med eleverna upptäcka. Rollen som handledare är inte i första hand en expertverksamhet, utan mer att se till så arbetet fungerar i gruppen och att leda elevernas tankarna vidare. Det bästa är naturligtvis om de ledare som är med under lägervistelsen redan i förväg kan förbereda sig på de uppgifter de ska handleda. Det är en stor fördel att ta del av den skrivna informationen i handledningen nedan, innan lägerskolan. De praktiska momenten går vi igenom på Hörjelgården med den person som är tänkt att handleda arbetspasset.

Vi vill att eleverna ska reflektera över det levnadssätt vi har nu. Världen och våra villkor förändras hela tiden och det är vi människor som styr förändringarna. Genom att jämföra och diskutera olika levnadsvillkor under olika tider vill vi få eleverna att se hur kort tid vårt levnadssätt och vår nuvarande kultur pågått.

Vårt sätt att leva i Sverige har förändrats och kanske fortast och mest omvälvande de senaste 60 åren.

Landskapet är en spegelbild av våra behov. Vilka fördelar/nackdelar finns? Människan har levt i Sverige i ca 12 000 år. Hur är vårt levnadssätt idag om vi tänker oss att leva 12 000 år till?

Vårt mål på Hörjel är naturligtvis att ge eleverna en positiv upplevelse av naturen, att komma den lite närmare in på livet. Helst vill vi att de som varit på Hörjel också ser samspelet mellan människans markutnyttjande och naturens biologiska innehåll. Förhoppningsvis har de också fått känna att det är både härligt och roligt att vara ute i naturen och att där finns mycket att upptäcka och lära. Naturen är inte något som bara finns, det är något vi formar.

Handledningar till arbetspass

Det finns handledningar till vissa arbetspass på Hörjelgården. I en del fall finns ingen handledning utan vi går igenom vad passet innebär när ni kommer ut. Glöm inte att ni gärna får komma med egna förslag på arbetspass. Handledningarna är indelade i tre områden:

1. Praktiska hantverk och sysslor

2. Biologisk mångfald

3. Naturkänsla

Genom att arbeta med praktiska hantverk och naturmaterial kommer vi närmare naturen som en resurs för människan. För nutidens inomhusgeneration leder detta ofta till enkla aha-upplevelser. Vi får ett konkret svar på varifrån t ex mjöl, trämaterial och tyg kommer. Det som förefaller oss naturligast idag är ofta de industrialiserade processerna. T ex bli de flesta väldigt fascinerade av att se linplantan förvandlas till mjuka lintågor att spinna tråd av. Hur kunde man komma på att utvinna tråd från en växt? Den syntetiska tråden ter sig mer “naturlig”.

Att arbeta med något som ger ett synligt resultat och som man åstadkommit med sina händer ute i det fria är för många en positiv upplevelse. Man känner, och förstår att det var helt andra villkor och arbetsuppgifter som upptog människans tid under tidigare generationer. Att man var tvungen att arbeta många tillsamman för att nå ett bra resultat blir uppenbart. Dessa reflektioner kan leda vidare till olika tankegångar och funderingar kring våra levnadsvillkor idag och vad vi värderar.

På Hörjelgården finns två olika typer av äldre trähägnader, slånbuskgärde och flätgärde. Vi skaffar fram material i markerna, tillverkar stolpar (yxar till och svedjar), färdigställer en bit av en hägnadstyp.

– tillverka stolpar (hela säsongen, i mån av material)

– flätgärde (våren)

– slånbuskgärde (hösten)

– sådd av åkrarna (våren, början av april)

– skörd av åkrarna med lie och skära (hösten, aug & sept)

– tröskning med slagor (hösten)

– risning av ängen, räfsa och elda. (våren)

– ängsslåtter, förslåtter med lie (sent i maj, juni)

Exempel på övriga praktiska sysslor

– linberedning. Bråka, skäkta och häckla. (hela säsongen)

– göra band av nässlor

– tälj en grenkrok och måla i äggoljetempera (hela säsongen)

– tillverka ritkol, gör en minimila (hela säsongen)

– göra upp eld med eldstål, flinta och fnöske (hela säsongen)

– lägga halmtak (hösten, i mån av material)

– röjning i utmarken, ta bort mindre träd och buskar (hösten)

– smörkärning, mala senap (hela säsongen)

– äldre redskap, Vad kan de ha använts till? (hela säsongen)

 ullberedning, karda och tova (hela säsongen)

Vi vill ge eleven möjlighet att upptäcka mångfalden av växter och djur i kulturlandskapet och även fundera kring växters och djurs behov.

Det är viktigt att locka fram upptäckarglädjen! Försök att inspirera deltagarna till egna iakttagelser och svar. Led gärna elevernas frågor vidare till fler upptäcker. Många svar får man genom att iaktta hur t ex djuret ser ut och beter sig. Ofta är upptäckter kring djurens beteende och utseende väl så intressanta som namnet. Det finns många olika områden och sätt att jobba. Beroende på klassens tidigare erfarenheter väljer vi uppgift. Exempel på områden att arbeta med:

– småkryp i vatten (våren)

– småkryp på marken (hösten)

– vårfåglar, bo och ägg (våren)

– fåglarnas beteende

– entiteleken (hösten)

– ekologiska lekar

– arbeta med träd