Sidenört Asclepias syriaca

Blommande sidenört i Skåne. Foto: Ola Elleström.

Sidenört är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.

Kännetecken
Sidenört blir upp till två meter hög och kan bilda stora bestånd. Bladen är motsatta och elliptiska och stammar och bladens undersidor är täckta med hår. Blommorna är rosa eller vita och luktar tydligt sött. Vid skador på växten utsöndras vit vätska. Det finns fler arter sidenörter men dessa är mindre, har smalare blad och andra blomfärger.

Kända problem
Sidenört är allergiframkallande, giftig för betande djur samt utgör ett ogräs i odlingar. Den är snabbväxande, stryktålig, konkurrerar ut inhemska växter och förändrar hela ekosystem. Den är idag endast känd från några få platser i landet, men befaras bli invasiv då den gynnas av ett varmare klimat.

Bekämpning
Plantera inte sidenört i din trädgård och sprid inte ut den i naturen. Små bestånd rycks enklast upp för hand. Se till att få upp hela rotsystemet då den förutom att sprida sig med frön även förökar sig med underjordiska rötter. Var försiktig vid hanteringen av arten. Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial för förbränning. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.

Ursprung
Sidenört härstammar från Nordamerika varifrån den inkommit till Sverige genom trädgårdshandel och möjligen biodling.

Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är sindeört kan du rapportera in den via en förenklad version av inrapportering hos Artdatabanken.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Tillbaka till sidan med invasiva arter

Klicka på bilderna för att se dem i större format och bläddra mellan dem.