Här slogs danskarna mot svenskarna 
Naturreservatet Sibbarps Skans inköptes år 1916 av Naturskyddsföreningen. Det var ingen mindre än landshövdingen och tillika naturskyddsföreningens ordförande Robert De la Gardie som genom en förnämlig donation på 8000 kr möjliggjorde förvärvet.

Sibbarps Skans har flera namn. I olika sammanhang stöter man på benämningarna Sibbarps Ryd (Ryd = röjning), Hasslaröds Skans och Osby Skans. Reservatet, som är 7,2 ha stort ligger 3 km söder om Osby centrum, nära Helgeåns utlopp i Osbysjön och har ett vackert läge på en 50 meter hög höjd med utsikt över Osbysjön åt öster och Helgeån med Hasslaröds ängar åt väster.

Krigsplats för fejder mellan svenskar och danskar
Området rymmer både historiska och landskapsmässiga värden. Högst upp bland gamla bokar och ekar ligger resterna av den egentliga Skansen, en befästning med yttermåtten 44 x 45 meter med 2-4 meter breda vallgravar. Skansens historia är fortfarande i stora drag höljd i dunkel, men den anses ha uppförts år 1611 under Kalmarkriget. Ur en gammal handskrift med anteckningar av dåvarande kyrkoherden i Osby, Thomas Andersson (död 1692), omtalas att det var några tyska soldater under danske kungen som anlade Skansen. Syftet var att avvärja anfall från norr, dvs från svenska soldater under Gustav II Adolf, vilka plundrade och brände i norra Skåne som svar på danska härjningar i södra Kalmar län. Knappt 50 år senare stod ett nytt slag mellan danskar och svenskar. Då stupade göingarnas ledare Knud Ulfeld i närheten av Sibbarps Skans och som minne från detta slag restes 1911 en sten strax utanför reservatet.

Strövvänlig skog med bok och ek
Reservatet vilar på en drumlin, dvs en kulle av bottenmorän bildad omkring en bergkärna, och är bevuxet med blandskog av hedtyp, i öster med ek som dominerande trädslag och i norr och nordväst med bok. Enstaka grova tallar är här och där insprängda och i väster ner mot Helgeån växer en del björk. Kruståtel och blåbär är dominerande arter i fältskiktet, fläckvis ses vitsippa under vårmånaderna.

I östra delen går urberget i dagen. Härifrån har man på några håll en betagande utsikt över Osbysjön. En del äldre träd med vida kronor vittnar om ett tidigare mer öppet landskap. Inom reservatet finns också en gammal stengärdsgård vilket tyder på att betning förekommit. Sannolikt har också svedjning ägt rum i en eller annan form, vilket kan förklara de fynd av kolbitar som ibland görs under markens förna lager. Det lokala namnet Sibbarps Ry vittnar också om ett omfattande svedjebruk. En gammal väg som kallas Kyrkvägen kan spåras väster om Skansen. Sibbarps Skans är ett populärt område som besöks både av Osbybor och turister. Redan då seklet var ungt hände det att man träffades på Skansen och dansade. Någon gång efter övertagandet 1916 såg Naturskyddsföreningen till och med sig nödsakad att sätta upp anslagstavlor med förbud mot bete och dans!

Hembygdsmuseum och slåttermader i grannskapet
Alldeles intill reservatet har Osby Hembygdsförening sitt museum i hembygdsgården. I anslutning härtill finns en bokskog som disponeras av hembygdsföreningen och som ägs aven stiftelse. Väster om reservatet på andra sidan Helgeån ligger Hasslaröds ängar. Dessa gamla mader utgör ett minne från slåtterepoken då Helgeåns översvämningsmarker nyttjades till höproduktion.

Det är inte utan tacksamhet mot landshövdingen De la Gardie man idag strövar omkring i reservatet. Utan hans ingripande hade den fina bok- och ekskogen antagligen inte funnits och vi hade gått miste om ett historiskt, landskapsmässigt och skönhetsmässigt värdefullt område i kanten av Osby tätort.

Ta tåget till Hässleholm C, byt till regionbuss 536 till Sibbarps skans.