Forsakar är en djup trolsk, ravin med flera forsande vattenfall, som sägs vara verk av jättar och hemvist för pysslingar, näcken och skogssnuvan, och som till stora delar ägs av Naturskyddsföreningen.

OBS: Vi avråder bestämt från att använda stigen som går nere i Forsakars ravinbotten. Stigen underhålls inte och risken för fallande träd och grenar är stor. Många av träden i ravinens sluttningar är angripna av röta vilket gör att de kan falla eller brytas av utan förvarning.

Beskrivning av naturvärden/sevärt
Efter någon av de senaste fyra istider, som Skåne berörts av, rann en strid älv av smältvatten från landisens kant nedför Linderödsåsens östra sluttning ut mot Hanöbukten. Älven mejslade ut den ravin som Forsakarsbäcken idag rinner i. På vissa ställen bröt älven sig igenom tvärgående bergryggar, t ex vid Pysslingakyrkan och Pysslingaberget. På andra ställen hann älven inte nöta sig igenom bergryggarna utan de finns kvar än idag och det är när vattnet kommer fram till dem som det bildas vattenfall.

När Linné besökte Forsakar 1749 fanns det ingen väg upp till fallen. Ravinen ansågs både då och långt senare vara ett verk av jättar och hemvist för pysslingar, näcken och skogssnuvan. När järnvägen mellan Degeberga och Kristianstad byggdes 1881 och några rallare anlade vägen genom ravinen försvann efterhand sagorna och myterna.

I anslutning till fallen har det under skilda tider byggts tre dammar, alla tillkomna för att utnyttja vattenkraften. Den översta byggdes redan 1882 och med dess hjälp och en sprängd ränna till ett vattenhjul drevs både kvarn, sågverk och mejeri.

I början av 1880-talet byggdes en dansbana där ravinen första gången utvidgar sig, den s k 3:e romman och strax efter sekelskiftet ytterligare en i den 1:a romman. Forsakar blev därmed ett mycket omtyckt nöjesställe som lockade folk från hela Skåne. Under helgerna gick extratåg med danslystna hit. Ställets popularitet bidrog till att rädda vattenfallen från utbyggnad. Vid den översta dansbanan fanns en springbrunn. Muren till den finns fortfarande kvar, men kan vara svår att finna.

Ravinens sluttningar är klädda med bokskog, men södra sidan är inte den norra lik. På den skuggiga i sluttningen finns flera framspringande källor. Här dominerar gulplister, ormbunkar och mossor, särskilt skuggstjärnmossa Mnium hornum. Marken på den näringsfattiga norrsidan är nästan vegetationslös. Den täcks av bokarnas bruna fjolårslöv. I ravinens botten växer rikligt med sippor och gullpudra på våren och i bäcken är en del stenar blodfärgade av rödalgen Hildenbrandtia rivularis.

Insekter och andra småkryp är för sin överlevnad mer beroende än andra djurgrupper av hur ett område används under mycket lång tid, eftersom de inte så lätt kan förflytta sig till nya platser. De äldsta träden i ravinen är inte stort mer än 100 år och därför finns det inga särskilt exklusiva vedlevande arter i Forsakar. Men bland de smådjur som är knutna till marken och förnan finns en hel rad intressanta arter. Våren 1942 hittade zoologiprofessorn Per Brinck flera bokskogslöpare Carabus intricatus, under barken på en omkullfallen ekstock. Det var första gången denna stora jordlöpare påträffades i landet sedan Linne 1761 skrev att den fanns “in Suecia et Germania”. För att förhindra att insektssamlare snabbt skulle utrota arten fridlystes den samma år. Senare har den också påträffats vid Stenshuvud.

Förutom bokskogslöparen finns det ytterligare några mycket exklusiva insektsarter i Forsakarsravinen. Kortvingen Medan brunneus och asbaggen Choleva spadicea lever här och i ett fåtal andra skånska raviner. Svampflugan Agathomyia wankowiczi är funnen på ett dussin skånska platser däribland Forsakar. Den lever på platticka Ganoderma applanatus, där den bildar galler, ett för en fluga mycket märkligt levnadssätt.

Många snäckor är också beroende av gammal förna och har därför svårt att överleva i de oftast “välstädade” skånska lövskogarna. En sådan art är lamellsnäckan Spermodea lamellata, som ser ut som ett runt frö. Den har minskat på många andra platser, men är vanlig i Forsakar. Många andra förnalevande snäckarter lever också i ravinen, däribland den exklusiva nålsnäckan Acicula polita.

I naturreservatet Forsakar skall naturen få utvecklas fritt. Det innebär att inga träd kommer att avverkas och att träd som blåser omkull får ligga kvar. Om något träd råkar falla över stigarna till fallen flyttas det dock åt sidan för att underlätta för besökare. Många människor är idag ovana vid att det kan se ut så i naturen och tycker att det är fult och skräpigt. Men det är i själva verket en förutsättning för att bevara den biologiska mångfalden. Under en alltför lång period har skogarna utarmats genom att gamla och döda träd forslats bort. Eftersom många organismer behöver död och förmultnad ved för att överleva har det rationella, moderna skogsbruket lett till att många arter trängts undan eller rentav utrotats. I ett naturreservat borde det vara självklart att människan inte får försämra miljön för de arter som naturligt och ursprungligt hör hemma där. Åtminstone inom naturreservaten borde varje art betraktas som ovärderlig.

Besökstips
Man kan njuta av ravinen på flera sätt. Antingen går man nere i den på stigen längs vattnet, då har man ravinen på båda sidor om sig och når till slut fram till fallen. Denna väg går man på egen risk, då en del av träden ovanför är i dåligt skick.

Vill man inte riskera något med att gå på ovan nämnda stig kan man gå uppe på sidorna av ravinen och blicka nedåt istället. Det finns stigar där också, tydligt markerade och med trappsteg där det så behövs. Från en utsiktsplattform har man utsikt över fallen.

Vägbeskrivning
Ladda ner vår folder med vägbeskrivning och karta över Forsakar (pdf 184 kb). Observera att foldern gjordes innan reservatet utvidgades.

Ta Skåneexpressen 2 till Hörby busstation, byt till Skåneexpressen 1 till Tings Nöbbelöv byt därefter till Skåneexpressen 3 och stig av vid hållplats Degeberga skola och promenera sedan längs vägen söderut till avtagsvägen där Forsakar skyltas. Följ vägen ca 500 meter tills en stor parkering syns på höger sida, därifrån finns en stig till Forsakar.

Tänk på/notera
Lämna inga spår efter dig. Forsakarsravinen besöks årligen av ett mycket stort antal människor. Det är viktigt att var och en tar naturvårdsansvar för sitt besök. Det innebär att man följer de markerade stigarna, att man inte ristar i trädens bark, att man inte slänger skräp och att man är lågmäld. Välkommen!

Övrigt
År 1916 fick Naturskyddsföreningen i gåva av Andelsföreningen Eget Hem inom Kristianstads län södra delen av Forsakarsravinen, från 200 meter väster om det övre fallet till 150 meter öster om det nedre fallet. Forsakarsravinen är naturreservat sedan 1929. Reservatet utökades på 2000-talet till att omfatta mer än vår fastighet.

Texten är utdrag ur en text skriven av Berith Cavallin som finns i vår informationsfolder om Forsakar. Uppdaterad 2014.