fbpx

Region Skåne kan spara pengar och miljö samtidigt

Debattinlägg i Sydsvenskan: ”Region Skåne kan spara pengar och miljö samtidigt.”

Välj minskat matsvinn, säsongsanpassning och ökad andel baljväxter. Det skriver Linda Birkedal, ordförande för Naturskyddsföreningen i Skåne. Det är bra att Sverigedemokraterna värnar om pengar till sjukvården, men det är olyckligt att de väljer att göra det på bekostnad av miljön och kommande generationer.

När det gäller den mat som Region Skåne serverar i sina verksamheter är det möjligt att välja besparingsåtgärder som också är gynnsamma ur ett miljöperspektiv. Naturskyddsföreningen föreslår tre metoder som både ger minskade utgifter och minskad klimat- och kemikaliebelastning från jordbruket istället för att, som Sverigedemokraterna vill, slopa ekologisk mat.

1. Minska matsvinnet. Beroende på vilken produkt det gäller blir 10–50 procent av maten i Sverige onödigt matsvinn enligt Naturvårdsverket. I Region Skåne är antagligen en väsentlig orsak till svinnet att det är svårt att planera för antalet matgäster och vilken aptit de har. Naturskyddsföreningen tipsar om Översta steget, som testats av flera kommuner ochorganisationen Hållbar utveckling Skåne. Översta steget är ett sätt att ta tillvara på den kunskap om svinnet som finns i den egna organisationen och har gett goda resultat.

2. Säsongsanpassa menyn. Att köpa färsk paprika när det inte är säsong är kostsamt både i kronor och miljö räknat. Bleka och vattniga tomater i februari är dessutom inte det bästa för matlusten.

3. Öka mängden protein från baljväxter. Ett smidigt sätt är att blanda in en del proteinrika bönor, linser och ärtor i till exempel köttbullar, lasagne och köttgrytor. Genom att äta bönor direkt istället för att göra kraftfoder till höns, kor och grisar går det att få den näring man behöver med ungefär en tiondel av de resurser som behövs för att producera kött. Baljväxter sparar mark, gödsel och diesel till traktorer. Samtidigt är det billigt jämfört med kött. Idag odlar bönder i Skåne många olika sorters bönor, linser och ärtor. Det går alltså utmärkt att öka mängden baljväxter utan att köpa sojabönor från före detta regnskogsmark.

Sverigedemokraterna är oroliga för mängden mark som behövs för att producera livsmedel och refererar till en studie som publicerades 2018 i tidskriften Nature för att ge stöd för att ekologiskt skulle vara sämre för klimatet därför att det kräver större areal för att producera samma volym mat. Därmed gör Sverigedemokraterna samma misstag som flera andra gjort tidigare genom att hävda att resultaten som gäller vete och ärtor i Sverige gäller all ekologisk odling.

Det finns exempel som visar på motsatsen. En studie som FN:s organ för jordbruk, FAO, publicerade år 2007 visar att en övergång till ekologiskt i Etiopien, där konstgödsel ersattes av kompost, ökade produktionen. Och en studie som Nature publicerade år 2011 visade att bekämpning av vetefält i Australien minskade avkastningen till följd av att myror och termiter dog och därmed slutade tillföra jorden kväve och vattenhållande förmåga.

Naturskyddsföreningen hävdar inte att ekologisk odling generellt ger högre avkastning, men anser att det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser när det gäller betydelsen av att sluta köpa ekologisk mat. Att analysera effekter på enskilda åkrar är dessutom vanskligt. Besprutning av ett fält kan ge följdeffekter för närliggande åkrar om pollinatörer som bin, humlor eller andra nyttoinsekter slås ut. Sverigedemokraterna hävdar att Region Skåne sparar miljontals kronor genom att köpa närproducerad/svenskproducerad mat istället för ekologisk. Men det är oklart hur de har gjort sina beräkningar. För att besparingarna ska uppstå måste till exempel den närproducerade mat som Region Skåne övergår till vara billigare än den som kan köpas från andra länder. Att för en osäker

besparing avstå från de miljövinster och nyttan för den biologiska mångfalden som ekologiskt ger, är inte hållbart. Naturskyddsföreningen uppmanar de politiker som är verksamma inom Region Skåne att istället välja minskat matsvinn, säsongsanpassning och ökad andel baljväxter. Det sparar både pengar och miljö.

Linda Birkedal, ordförande för Naturskyddsföreningen i Skåne.