Torreberga ängar

torreberga2_mbi_2005En av Skånes bästa men samtidigt mest okända fågellokaler ligger som en fuktig, bred dal på båda sidor av Torrebergabäcken som utgör gräns mellan kommunerna Staffanstorp och Svedala.

Beskrivning av naturvärden/sevärt
Området är mest känt som fågellokal och det med all rätt. På Torreberga eller i de närmaste omgivningarna häckar flertalet sällsynta och hotade arter som smådopping, gråhakedopping, årta, röd glada, brun kärrhök och storspov. Ett besök en ljummen försommarkväll bjuder på sjungande näktergal, kärrsångare och gräshoppsångare samt spelande enkelbeckasin och vattenrall.

På våren och hösten rastar gäss och vadare på de fuktiga ängarna i den östra delen. De år översvämningarna ligger kvar länge kan de ge upphov till stora ansamlingar av rastande fågel, särskilt under sensommar och tidig höst. Vintern är rovfåglarnas tid och med lite tur kan man se duvhök, sparvhök, havsörn, blå kärrhök, kungsörn, pilgrimsfalk, ormvråk, fjällvråk, tornfalk, röd glada och jorduggla.

Regelbundet ses eller hörs dubbelbeckasin, brun glada, blåhake, rödstrupig piplärka och trastsångare. Mer tillfälligt har det setts rariteter som tundrasparv (första fyndet i Europa), vit- och svart stork, rallhäger, aftonfalk, mindre och större skrikörn, stäppörn, svartbent strandpipare, härfågel, tuvsnäppa, vitvingad tärna och kornsparv.

torreberga1_mbi_2006Sena kvällar och tidiga morgnar kan man se rådjur, grävling, räv och minst fyra arter fladdermöss. Vildkanin och fälthare är vanliga, liksom mullvad och smårovdjur som mink, iller och mård. I grodkören hörs vanlig groda, åkergroda, ätlig groda och vanlig padda, och ibland ses snokar på jakt runt dammen. Faunan av ryggradslösa djur har undersökts under korta perioder, och bl a gett fynd av en bladbagge som annars förekommer i Mälardalen och Dalarna.

Området är mosaikartat och innehåller många olika miljöer. De södra delarna domineras av fuktig och hävdad betesmark, medan huvuddelen av Torreberga utgörs av något torrare ängar vilka endast periodvis är blöta. Dessa ängar slåttras regelbundet. Runt den stora dammen i norra delen finns yngre ekskog, sumpskog och vildvuxen äng. Intill Torrebergagården finns en större dunge med äldre träd och en annan dunge finns vid Vinninge, söder om Torrebergabäcken. Två dammar har anlagts under 2000-talet på båda sidor banvallen i den östra delen.

På fuktängarna återfinns nickskära, dikesveronika och strandskräppa. Torrebergadammen representeras av typiska vattenväxter som gul svärdslilja, vattenpilört, sumpskräppa och havssäv. Stora delar av de fuktigare buskmarkerna runt dammen domineras av vide, brännässlor och hundkäx. Trädskiktet norr om dammen består i huvudsak av ek och gran. Den en gång så imponerande allén föll offer för almsjuka och har återplanterats.

Torrebergaområdets botaniska pärla Öbacken, ligger i den sydöstra delen. Den är en hävdad torräng och som sådan en sällsynt rest av en tidigare vanlig biotop. På backen växer hedblomster (fridlyst), välsk krassing, sötvedel, kattfot och mandelblomma. Kantzonerna mellan olika områden är värdefulla, vilket märks på floran. Paddfot, fliknäva, krissla och sprödarv kan hittas här.

Besökstips
Grusvägar och väl upptrampade stigar leder runt och genom hela området. Man kan gå korta, längre och mycket långa sträckor, allt efter tid och lust. Rekommenderade sträckor inkluderar 1) promenad genom gården och parken till den stora dammen, runt denna och tillbaka, 2) promenad på banvallen ner till bäcken, vik av åt höger (väster) och gå längs ån till första mötande grusväg, in till höger på denna och genom gården tillbaks där man satte bilen, 3) som 2), fast man fortsätter längs ån en dryg km, där man tar av åt höger på markväg över ängarna. Denna leder upp mot gården och dammen. 4) Från västra sidan följer man vägen ner till f d skeetskjutbanan där man kan fortsätta ner till bäcken, gå tillbaks samma väg eller ta av åt höger och gå längs ån ut till Vinningevägen. Alla fyra går att kombinera på olika sätt.

Vägbeskrivning
Bästa sättet att ta sig till området är med cykel, eftersom möjligheterna till parkering av motorfordon är dåliga. Med cykel tar Du dig till Nevishögs kyrka, alldeles sydost om Staffanstorp, och bakom kyrkan ringlar sig en grusväg mot Torreberga gård. Från kyrkan är det ca 400 meter till en trevägskorsning, där Du svänger av åt höger. Fortsätt på denna väg rakt fram, genom Torreberga gård, tills du når en T-korsning. Här kan Du antingen ställa cykeln, eller fortsätta antingen åt höger eller till vänster. Väljer Du höger kommer Du fram till Torrebergadammen och de våtmarker och dungar som omger denna. Väljer Du vänster kommer Du fram till Bränneriängen och ser Öbacken på andra sidan ängen.

Om Du kommer med bil, kör Du mot rondellen alldeles sydost om Staffanstorp (vid Skåneplantor), där Du tar av mot Trelleborg/Svedala. Efter nästan exakt en kilometer tar Du av åt höger mot Nevishög. Nästan omedelbart svänger Du sedan åt vänster, in på en grusväg, som svänger höger, och sedan når en korsning där Du svänger vänster. Följ denna väg tills det står “Motortrafik för obehöriga förbjuden”. Parkera i vägkanten och följ de riktlinjer som ges ovan under Med cykel.

Västerifrån, från Vinningevägen, sätter man bilen i vägkanten intill en liten dunge där en grusväg går ner mot Torreberga. En bom sätter stopp för vidare färd med bilen, men med cykel går det fint att fortsätta. Från grusvägen har man ganska bra utblick över de västligaste delarna av området.

Ett alternativt sätt att spana av hela Torreberga är att göra det från Vinnebergsvägen. Då krävs det tubkikare, då man är ganska långt bort från själva området. Det kan ändå vara ett bra alternativ om man t ex letar efter större fåglar eller ansamlingar av gäss.

Tänk på/notera
Respektera de förbud som gäller – motortrafik förbjuden och inga lösa hundar inom området.

Många hotade och sällsynta fåglar häckar och rastar inom området. Visa hänsyn till dessa året runt, men särskilt under perioden april – juli, då de är särskilt känsliga.

Sedan 1985 finns det en observationsbok i en brevlåda, alldeles intill det nordöstra hörnet av dammen. Här kan Du ta del av vad andra observerat, och göra anteckningar.

Övrigt
Mitt på ängarna, som en gång var en grund sjö, ligger en kulle kallad Öbacken, där man har funnit en boplats från jägarstenålder. Fyndet är ett av de äldsta i landet, och endast åtta är kända från Skåne. Kullen har också kallats Storck Ön, eftersom där på 1700-talet lär ha funnits en koloni trädhäckande storkar. Torreberga i Nevishögs socken, är en av de få platser i Skåne, där översilningssystemet är väl bevarat. Från 1904 finns det uppgifter om att området hade 104 hektar naturlig äng. Öster om Torrebergagården har man funnit en boplats från stenåldern, och strax norr om Torreberga har man funnit ett kranium av en uroxe. Den stora dammen är resultatet av lertäkt som bedrevs på Torrebergas ägor till 1902. Dammen har tills nyligen använts som reningsdamm för Sockerbrukets processvatten.

År 1385 skrivs Torreberga som Thorebierga, vilket 1624 blir Torebiergh och Torrebjera 1723. Betydelsen torde vara de torra bergen. Uttalet i äldre folkmun är Torrebjera och i yngre Torrebarja.

Nevishögs kyrka är från 1100-talet, där långhuset är det enda ursprungliga som bevarats in i våra dagar. Tornet är från början av 1400-talet och korsarmarna från 1800-talets mitt. Nevishögs gamla bysmedja, belägen alldeles intill kyrkan, finns kvar med alla inventarier intakta. Idag fungerar smedjan som ett smidesmuseum.

Texten är hämtad ur “Smultronställen i Staffanstorp” av Magnus Billqvist men uppdaterad 2014.