Bygg ett bihotell

Ett insektshotell under konstruktion. Det är en gammal Billybokhylla som på det här sättet fått nytt liv. Taket skjuter ut över och skyddar mot regn. En del av vedklabbarna är borrade sedan tidigare och är redan bebodda. Sedan bilden togs har det fyllts på med rör av olika slag. Nästa projekt blir att skaffa lera som ska få torka och på så sätt ge möjlighet för de arter som vill ha det som bounderlag.

Ett insektshotell under konstruktion. Det är en gammal BILLY bokhylla som på det här sättet fått nytt liv. Taket skjuter ut över och skyddar mot regn. En del av vedklabbarna är borrade sedan tidigare och är redan bebodda. Sedan bilden togs har det fyllts på med rör av olika slag. Nästa projekt blir att skaffa lera som ska få torka och på så sätt ge möjlighet för de arter som vill ha det som bounderlag.

Innan bina börjar flyga kan du passa på och bygga bihotell och placera ut på din tomt. Har du ett redan kan du fylla på det med stänglar, lera, tegelstenar med hål i: endast fantasin sätter gränserna.

Enkelt att bygga

Det är lätt att göra egna bihotell och enklaste varianten är att gå runt och borra hål i stängselstolpar, stubbar, döda träd och liknande i soliga lägen. Man kan även ställa en trästock mot en södervägg och borra hål i den. Hålen behöver alltså inte vara samlade, det fungerar även med enskilda hål.

Ett annat sätt är att ta tjocka träbitar och borra hål och sätta upp på lämpliga ställen eller att bygga en hylla på en vägg (gärna med tak som skydd mot regn) och att lägga dit träbitar med borrade hål. Då kan man lätt byta ut bitar som inte är attraktiva längre.

Man kan också bunta ihop ihåliga rör av vass, halm eller bambu, med olika hålstorlekar, med ett snöre och sätta upp. Viktigt är då att det är en nod i bakändan så att röret inte är helt öppet. Om rören ligger lösa kan fåglar lätt dra ut rören och hacka fram larverna.

Om hackspettar och mesar går hårt fram på stekelhotellen kan man sätta upp kycklingnät framför – forma det så att det sitter 3–4 cm framför hålen och fäst i sidan av hotellet. Många hotell fungerar bra utan nät.

Hålens storlek och utförande

Bäst är så hårda träslag som möjligt, till exempel ek, bok eller ask, men även mjukare träslag kan fungera. Man kan prova sig fram och se vad bina föredrar. Använd en skarp borr som ger jämna kanter och borra rakt in eller svagt uppåt. Mest naturligt är att borra vinkelrät mot fibrerna, så som skalbaggar gör sina kläckhål i naturen, men även hål i ändträn kan fungera.

Hålen bör vara mellan 2 – 9 mm i diameter och de större hålen bör vara 8 – 10 cm djupa, gärna mer. En vanlig standardborrsats fungerar bra och då får längden på borren avgöra hur djupa hålen blir. Har man ihåliga rör kan hålen med fördel vara längre (upp till 30 cm). Det är viktigt att hålen inte går rakt igenom utan att det finns en vägg i bakänden.

Varmt och soligt läge

Bästa placeringen är soligt och vindskyddat, gärna söderläge. Höjden har ingen större betydelse och det kan med fördel sitta i ögonhöjd om man vill följa livet på hotellet.

Ingen skötsel behövs

Hotellen behöver ingen skötsel, utan de som bor där är arter som normalt har sina bon utomhus och som klarar av att leva i vårt klimat. Ett tak som regnskydd är positivt, men inte nödvändigt. Annan skötsel som att rensa ur bohål eller att ta in hotellet på vintern kan ställa till stor skada för de som bor där.

Mångfald av hotellgäster

Det är ca 25 arter vildbin som gärna bor i den här typen av hotell. Olika arter avlöser varandra under sommarhalvåret, vissa är aktiva på våren andra på högsommaren. Ibland myllrar det på hotellet medan det andra perioder kan se helt tomt ut. Finns där hål som är igenmurade så är det bebott. Är det olika storlek och material till pluggarna för de igensatta hålen så finns där en mångfald av arter. Rödmurarbi, smörblommebi, gårdscitronbi och småsovarbi är några bin som är vanliga på hotellen. Ofta övernattar också hannar av bin som har sitt bo i andra miljöer i de skyddade hålen på hotellet.

Även många rovsteklar och solitära getingar är gäster på hotellen och så besöks de av många parasiter som guldsteklar, planksteklar och parasitsteklar med långa äggläggningsrör. Även dessa är en värdefull del av den vilda natur som bjuds in till hotellen – det är bara att fascineras!

Hur lever de?

Alla som bor i hotellet är ensamlevande (solitära) och varje hona har sitt bo. De försvarar inte boet (som honungsbin och sociala getingar gör) och det är ingen risk att bli stungen. Binas honor samlar pollen av olika växter som blir föda åt larven, olika arter besöker olika växter, och det är viktigt att det finns blommande växter i närheten hela sommaren. Ju mer blommor, ju fler bin kan det bli som bor i hotellet. Ibland svärmar en massa bin kring hotellet och det är hannar som letar efter honor att para sig med, de hjälper inte till att samla pollen.

I de stängda hålen finns nästa års avkomma och de ligger där hela vintern och väntar på nästa vår-sommar. Det är alltså invånare i hotellet året runt!

Man kan också se rovsteklar och solitära getingar som kommer med bladlöss, flugor, skalbaggslarver och andra insekter som blir föda åt deras larver i bohålet.

De föder upp larverna på andra insekter, medan de som vuxna gärna lapar nektar på blommor för att få ny energi.

Andra sätt att gynna vildbina

Rikligt med örter, buskar och träd som ger pollen och nektar är nödvändigt för vildbina. Ungefär 75 procent av de vilda bina gräver ut sina bon i marken, och dessa bryr sig inte om hotellen. För att de ska trivas behövs blottad sand, grus och jord i soliga, varma lägen där de kan gräva ut sitt bo – olika arter vill ha olika slags jordar. De flesta klarar inte att gräva bo i en tät gräsmatta. Låt därför sådana sandiga miljöer också finnas i dina marker. En grusig markväg fungerar bra som boplats för vildbin så länge man inte lägger på krossgrus – då blir den steril. Här kan du läsa om hur du gör en sandbädd för vilda bin

Vildbihotell är lätta att tillverka och de blir bebodda av vilda bin och andra steklar i de flesta utemiljöer – om de placeras varmt och soligt. Hotellet fungerar som barnkammare där bina lägger pollen och ägg i bohålen. Nästa års bin tillbringar vintern i boet och arter som är aktiva på våren övervintrar som vuxna medan arter som är aktiva senare på sommaren övervintrar som larver eller puppor.

Läs mer om hur du kan hjälpa bina här!

TIPS! Holkbygge, insektshotell och föredrag om gamla äppelodlingar / Söndag 19 februari
Vi samlas i den häftiga smedjan i södra Östaröd för att gemensamt tillverka fågelholkar och insektshotell som ska sättas upp i några äldre äppelodlingar på Österlen. Du är även välkommen att tillverka en egen holk att ta med hem. Aktiviteten är en del av Leaderprojektet Nytt liv i Österlens gamla äppellundar som drivs av Helena Edman och Fabian Mebus, Levande Landskap, och som Österlens Naturskyddsförening medverkar i. Helena och Fabian kommer att visa bilder och berätta om hur det står till med Österlens gamla äppellundar och vilka utmaningar och möjligheter det finns. Aktiviteten pågår som längst till klockan 15:00 (hemresa ej inräknad).

MEDTAG gärna verktyg – speciellt borrmaskin – och brädbitar om du har. Vi bjuder på vegetarisk lunch, men ta med egen fikakorg!

SAMLING för samåkning vid P-platsen intill resturang Röken i Simrishamn klockan 09:30.

OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN till Björn, 0702–687171, senast fredag 17 februari. Om du inte åker från (eller via) Simrishamn så anvisar Björn dig om var vi sammanstrålar. Läs mer

Foto: Naturskyddsföreningen i Halmstad

Foto: Naturskyddsföreningen i Halmstad