Till minne av sin naturintresserade son Ingwar-Ellwin Sigurdhson, som dog redan som 26-åring, donerade Edith och Sigurd Andersson sin fastighet Hörjelgården till Naturskyddsföreningen i Skåne 1976. Idag drivs Hörjelgården som en natur- och kulturskola med historisk markvård, biologisk forskning och utbildning som teman.

Gårdsbyggnaderna har successivt renoverats. Idag finns sovsalar med plats för drygt 30 nattgäster, kök med utrustning för självhushåll och en samlingssal. Här bor främst elever på lägerskola och deltagare på våra kurser. På taket finns en plattform för stork som också är välkommen att slå sig ner!

Det finns en skötselplan (2011) för markerna, ladda ned den här: skotselplan.

Markerna hyser många växter, djur och fungi. Titta gärna på aktuella artlistor.

NATUR- OCH KULTURSTIG
På Hörjelgården finns kartor och en folder som guidar dig runt.

Verksamhetens mål
Bevarande av natur- och kulturvärden
En viktig del av vårt arbete är praktisk naturvård i form av skötsel och återskapande av värdefulla biotoper från 1700-talets skånska kulturlandskap. Markvården syftar till att dels behålla de naturvärden som finns, dels öka utrymmet för trängda arter som är beroende av traditionell hävd.

Naturskola
Hörjelgården verkar för att sprida kunskap och intresse för det äldre kulturlandskapets biotoper och synliggöra samspelet mellan människa och landskap. Till Hörjel är du välkommen på lägerskola, studiedagar, natur- och kulturmiljövårdskurser, guidningar, evenemang och praktiska naturvårdsdagar. Hörjelgårdens pedagogiska verksamhet är öppen för alla. Gårdens historiska marker och forskning är grunden för undervisningen. Vår förhoppning är att ett besök på Hörjelgården ska ge en historisk bakgrund till vårt skånska landskap.

Ekologisk forskning
Forskningen på Hörjelgården är främst knuten till det äldre kulturlandskapets arter och biotoper. Exempelvis har vegetationsförändringar vid återskapandet av det äldre markslagen följts sedan början av 1980-talet. Forskningen drivs i stiftelsens regi och i samarbete med olika forskare och universitet/högskolor. Med de historiska markerna som grund bedrivs ekologisk forskning. Som exempel ges här nedan forskningen kring:

Projekt Stubbskottsäng
Utmarken
Skogen
Översilningsäng

Stubbskottsbruk – Historisk hävd som framtida bioenergiresurs? av Karin Falk. Det är en uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk 15 hp, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet 2012, och omfattar bl a fältbesök på Hörjelgården. Ladda ner här.

Almarnas framtid och stubbskottsängen – en studie för WWF. Ladda ner här. ( Bilaga 1., Bilaga 2.)