Då mårdhund med säkerhet ej påträffats i Skåne behandlar vi inte den närmare här.

Här finner du information om främmande invasiva arter (IAS) som påträffats i Skåne. Längst ned presenteras samtliga arter utförligt. Klicka på respektive art för mer information. Dessa sidor kommer inom kort att uppdateras då det hänt mycket inom detta område. För att vara säker på att du får den senaste, aktuella informationen hänvisar vi till Havs- och Vattenmyndigheten för IAS i vatten och till Naturvårdsverket för IAS på land.

Den stora majoriteten av främmande arter ställer inte till några bekymmer och har kommit hit på naturlig väg. Invasiva främmande arter däremot, är arter som människan avsiktligt eller oavsiktligt har flyttat till ett nytt område där de snabbt sprider sig och orsakar skada av olika slag. Dessa arter är ett stort hot mot biologisk mångfald och kan i många fall orsaka stor ekonomisk skada på exempelvis byggnader, trädgårdar och fiskebestånd. Utan naturliga fiender kan de konkurrera ut naturligt förekommande arter, förändra hela ekosystem och bära på sjukdomar som de själva är resistenta mot men förödande för närbesläktade arter. En väletablerad invasiv art är oftast oerhört svår att bekämpa och EU har uppskattat att kostnaden för invasiva arter uppgår till ca 9,6 miljarder euro per år inom EU (2017). Det i särklass bästa är att bekämpa invasiva arter så fort de uppträder. I några fall har detta genomförts framgångsrikt (se t ex sydfyrling nedan) medan det i flera fall gått för långt för att vi ska lyckas bekämpa dem ordentligt (se t ex mördarsnigeln nedan). Den 2 augusti 2017 uppdaterades unionsförteckningen över invasiva främmande arter med tolv nya arter. Dessa arter får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas som husdjur (det finns några undantag, se här). 

Hur kan jag drabbas?
Du känner säkert till spansk skogssnigel eller mördarsnigel som den är mer känd som, och vilka problem som kan uppstå i trädgårdar och odlingar. Mördarsnigeln utgör även ett hot mot våra inhemska snäckor och sniglar, dels för att de äter upp dem och dels för att de mer oförargliga arterna också drabbas när man tar till kemisk bekämpning av mördarsnigel. Detta förlopp är något som delas av de flesta invasiva arter, att de dels ställer till bekymmer direkt såväl som indirekt.

Flera av de invasiva växterna bildar snabbt enorma bestånd som kan vara extremt svårbekämpade. Här parkslide.

Någon eller några plantor utgör sällan ett bekymmer, men de invasiva växterna bildar snabbt enorma bestånd och kväver annan växtlighet. Flera förändrar också markkemin så även om man lyckas bekämpa dem blir det svårt att få tillbaka den tidigare floran. Flera av dem sprider sig både genom frön och rotdelar, vilket gör att man måste hantera dem med försiktighet. Någon art, inte minst parkslide, har rötter som kan tränga in i och genom vägar, rör och husgrunder. Dessa problem är något vi i Sverige varit sena med att till mans ta till oss, och det kan framöver komma att stå inte minst enskilda markägare dyrt. Tillåts de invasiva arterna att härja fritt kan de ställa till enorma bekymmer som direkt kan drabba dig som har hus eller äger mark. I Storbritannien är det exempelvis närmast omöjligt att sälja tomter med parkslide på.

Vad ska jag tänka på?
Först och främst: skaffa inte någon av dessa arter. Byt eller köp inte till dig dem, plantera dem inte i din trädgård, sätt inte dem i dina akvarium eller trädgårdsdamm o dyl.

För det andra: om du redan har dem, sprid dem inte. Släng inte ut dem i naturen eller ens på tippen. Har du akvatiska växter så häll inte ut dem. Läs nedan om respektive art och hur du kan bekämpa dem.

Jättebalsamin är vacker men problemen den kan orsaka uppväger inte dess skönhet.

Slutligen: ringakta inte problemen som invasiva främmande arter kan orsaka. Bara för att du inte har någon av dem på din tomt idag, så kanske din granne har, och om ingen bekämpning sker så har du den snart hos dig också. Har du en eller flera invasiva arter i små bestånd och tycker de är vackra som de är, så tänk om: de kallas invasiva av en anledning. Ta bort dem och ersätt med något lika fint men som inte utgör hot mot din trädgård, vår inhemska fauna, flora och infrastruktur. Även dina få plantor kan spridas naturligt genom frön och rotskott eller att dessa förs med redskap eller fastnar under skor.

Var kommer de från?
Ursprungen är olika men de flesta härstammar från Nordamerika eller Asien. Sätten de hamnar här på är i flera fall likartade. De kan vara antingen avsiktligt eller oavsiktligt utsatta. Många kommer från handel med trädgårdsväxter, exempel på detta är vresros, jättebalsamin, parkslide, sidenört, jätteloka och blomsterlupin. Dessa hamnar i vår natur genom spridning eller utkast från trädgårdar, genom att frön och rotdelar sprids med jord med redskap, maskiner och skor. De kan också ha planterats ut av olika skäl, som vresros som satts ut för att förhindra sandflykt, sidenört och jättebalsamin som planterats i samband med biodling eller gudaträd i parker.

Sjögull begränsar bad, fiske och rekreation.

En grupp härstammar från handel med damm- och akvarieväxter, som vattenpest, smal vattenpest, kabomba, sydfyrling, sjögull och skunkkalla. Dessa hamnar i vår natur då trädgårdsdammar kan ha kontakt med omgivningarna genom vattendrag eller att växterna aktivt sprids genom tömning av akvarier i omgivande vatten.

Andra arter har helt oavsiktligt kommit hit, som ullhandskrabba med barlastvatten och spansk skogssnigel vid import av växter. Någon art, som vresros, kan spridas med fåglar.

Skyldigheter och ansvar
Regeringen presenterade i februari 2018 flera nya lagförslag för ett systematiskt och kraftfullt arbete mot invasiva främmande arter i Sverige. Förslagen i lagrådsremissen ska leda till att uppfylla de skyldigheter som Sverige har enligt EU-förordningen. Förslagen innebär bland annat att:

Mördarsnigeln är troligen den mest kända invasiva främmande arten i Sverige. Foto fr flickr.

• Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ett bemyndigande att meddela föreskrifter som reglerar hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras.
• Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot förordningarna och föreskrifterna, exempelvis genom att föra in eller sprida en sådan art i Sverige, kommer kunna dömas till böter eller fängelse i upp till två år.
• Myndigheter och kommuner får tillträde till privat mark, även om fastighetsägaren skulle motsätta sig detta, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.

– Mer information på Naturvårdsverkets sidor.
– Här finns en lista över samtliga invasiva arter i EU samt förslag på fler arter.
– Ladda ned Länsstyrelsen i Skånes skrift Invasiva arter i urval.

Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är en invasiv eller främmande art kan du rapportera in den. Du kan göra det på Artportalen eller till Naturvårdsverket. Läs mer nedan om respektive art. Där hittar du också flera bilder på samtliga arter och tips på hur du kan bekämpa dem.